Då har det börjat!

Mitt psyke är så low just nu. Nu fattar jag verkligen att hormonerna lever rövare i min kropp.
Förut under dagen så ramlade Jocke och jag tyckte på riktigt att det var så himla roligt att jag började gråta av skratt och fick säte mig i 5 minuter för att jag hade skrattat ur mig all energi jag hade i kroppen.
Och lite senare på kvällen så har jag nu bölat konstant och känner mig värdelös och oduglig.
Jag vet så klart att det inte stämmer och att det är hormonerna som spökar med det går inte att göra nått för tillfället iallafall.
Jag känner mig så stor och klumpig fast jag inte ens har någon mage än.
Jag är så himla orklös att jag förstår att det måste vara svårt att tro på det för någon som inte vart gravid tidigare, då man inte kan se på mig att jag är gravid än.

Jag som alltid brukar bära, göra ärenden, springa hit och dit och vara här och där orkar fan inte någonting längre. Allt jag gör är 10 gånger jobbigare nu och det får mig att känna mig lat och oduglig fast jag alltid gör mitt bästa när jag ska göra nått men jag har inte energin att göra det lika bra som innan jag blev gravid.
Jag antar att den omtalade depressionen ni skrivit så mycket om smyger sig på nu.
Hoppas den är här på ett kort besök!

 

Comments 29
  • Linda

    Dom tre första månaderna kan va sjukt jobbiga hormonellt. Bara bita ihop o gilla läget. Sen kommer tre månader av mys ( oftast ., finns dom som mår blä hela graviditeten) men nu har man en fin rund mage, man känner sparkar o får kontakt med bebis mm. Dom tre sista är bara en lång väntan på att få träffa den lilla vilden i magen.. nu gör sparkarna ont, man kissa non stop, förstoppning, känner sig stor o otymplig mm… men hur jobbigt det än är så är det värt det. Och även om man säger aldrig igen efter förlossningen.. så vill man bara ha mer bebisar 😍👊💪

    Reply

  • ramona

    Jag förstår hur du känner. Jag kunde från att vara glad och skratta bli jättearg för att sen börja gråta och känna mig som den hemskaste, fulaste personen som fanns <3 Och inte kunde jag rå för det heller, gick liksom inte att styra över hormonerna som kom över en. Men det kommer lugna sig jag lovar, är lite av en bergochdalbana i början, så var det för mig i alla fall.
    Ta hand om dig.

    Reply

  • L kallar jag mig

    Det är så här i början, mest hormoner att ta hand om. Mår man dåligt så är det oftast den första trimestern och sen mår man oftast hur bra som helst under 2.a och sen kommer ev. (små)krämpor som ont i bäckenet, man kissar hela tiden, man är tung och otymplig mm. När man sen fått kommer ytterligare en hormonstormning och man grinar för absolut ingenting. Titta på bäbis och du grinar vättern.
    Det är som det ska med andra ord.

    Reply

  • N

    Jag sov konstant och kräktes i 20 veckor, sen vände det!!! Nu är jag i vecka 31 och mår jättebra
    Och känner mig pigg igen!! Håll ut, man ÄR en zombie i början 😩😩

    Reply

  • Anna

    Här får ni prova ett könstest, för oss stämde de med båda tjejerna om de va en slump kan jag dessvärre inte svara på men kul va det 😂

    https://www.amazon.com/Pink-Blue®-Pregnancy-Gender-Collection/dp/B00183UEGS

    Reply

  • Linnea

    Hej Jonna

    Du behöver inte vara det minsta orolig eller bekymrad. Jag känner igen precis allt som du skriver. Kände mig som ett psykotiskt träsktroll halva min första graviditet. Fet, stripigt hår, ingen energi, rastlös, ledsen, arg, glad, frustrerad, smutsig, lycklig…ja, en blandning av alla känslor och upplevelser på en gång. För mig blev det lite bättre vid ungefär 20 v när illamående och de värsta hormonerna lagt sig. Men försök att röra på dig med små promenader om du kan, rensar tankarna och får dig att känna dig lite bättre. Och ta hand om dig med bad, ansiktsmasker, kanske fotmassage? Det kommer att bli värre innan det blir bättre, men jag lovar att det är värt allt! Du kommer att förstå när du får se och hålla ditt barn för första gången 😉

    Reply

  • Victoria

    Är gravid i vecka 15 nu men vet precis vad du menar. Jag har haft turen att inte må särskilt illa men låg ändå fram till vecka 12 eller något och bara stirrade på tvn. Jag orkade inte laga mat, gå ut med hunden eller något annat i allmänhet samtidigt som jag fick extremt mkt finnar på ryggen och i ansiktet och kände mig som världens fulaste människa. Sov i stort sett hela dagarna och ville inte lämna huset. Plötsligt lättade det dock och en dag stog jag bara och målade om halva lägenheten en förmiddag mitt i en energispurt. Så det blir bättre men jag vet att man bara vill spotta på den som säger det i det stadiet du är nu.

    Reply

  • Mikaela

    Hej Jonna.
    Det kommer att bli bättre. För mig var de första 12 veckorna värst(första trimestern) var konstant trött å kunde sova precis hur mycket som helst. Men under andra trimestern mådde jag kalas bra knappt några symptom på att jag var gravid alls, så det var tur att magen växte annars hade jag nog trott att jag inte var gravid längre. Under andra trimestern började jag känna bebisens rörelser å det är hur häftigt som helst. Då går man som på rosa moln.

    Hoppas du får en fin dag

    Reply

  • Emma

    Kanske järntabletter hjälper mot orken. Knaprade järntabletter under båda mina graviditeter. Man blir piggare !

    Reply

  • Melissa

    Skickar massa styrkekramar till dig <3
    Har själv gått igenom 3 graviditeter som varit allt annat än en dans på rosor så förstår verkligen din känsla, men försök att bara lyssna på kroppen och känner du att du orkar gör små saker men pressa dig inte lixom 🙂 plus att de kommer bli bättre början är man mest zombie asså sen brukar de bli bättre <3

    En fråga vart har du köpt jackan du har på bilden i din header här på bloggen? så himla snygg!

    Reply

  • Kim

    Jag känner igen mig. Ibland känns det verkligen som stark PMS. Man bara gråter och gråter men vet knappt varför man började gråta. Energin kom dock tillbaka efter vecka 12, innan dess blev jag trött vid 17-18 på kvällen och ville mest sova hela tiden. Du är inte ensam! Kram ❤

    Reply

  • Julia

    Det där med hormoner är den delen jag tycker är den hemska av graviditeten och det som gör att jag inte vill bli det, just nu iallafall, jag kan ju ändra mig. Hoppas det blir bättre snart!

    Reply

  • Anna

    Jag har precis gått in i vecka 11 och jag känner igen mig så mycket i den eviga totala tröttheten du beskriver, att inte orka eller ha lust att hitta på något mer än det absolut mest nödvändiga.

    Inte blir det så mycket bättre av att ha ett mer eller mindre konstant illamående som blir värre av äta så man aldrig har någon vidare matlust, men som tur är så är det värt allt sen när barnet är fött. ☺️

    Reply

  • Blivande mamma

    Jag kände likadant som du när det kommer till trötthet. Nu är jag i vecka 28 och min trötthet försvann runt v 14. När jag kände att ”vafan det här måste jag väl orka göra, har alltid orkat detta” så sa jag till mig själv att: vänta lite nu, min kropp lägger ju all energi på att skapa en liten människa och skapa en bra plats för människan att växa på, vad spelar det för roll om jag inte orkar laga mat idag, jag bär ett barn och det är väl mer än tillräckligt!

    Ta hjälp och var tacksam för personer runt omkring dig, du gör det viktigaste jobbet i livet just nu och det finns ingen annan som bär ditt barn bättre än du!

    Reply

  • Emelie

    Hej!

    Jag är själv gravid i vecka 8 och har ingen energi. Jag fick åka till gyn för att göra prover och visade sig att jag har näringsbrist trots att jag inte har spytt mycket. Men jag är SÅ trött, ingen energi. Jag fick order om att börja dagen med Resorb och sedan fick jag Lergigam Comp utskrivet mot illamående och trötthet. Detta har gett livet tillbaka!

    Kram
    Emelie 25 år

    Reply

  • Marie

    En man på mitt jobb kunde gissa könet rätt på båda mina barn innan rul och hade rätt.
    Han sa första gången du väntar en pojke för du är vackrare nu än förut.
    Och andra gången när jag frågade ”äsch jag vet inte om jag vågar säga det ens. Du minns vad jag sa förut va? De blir en tjej denna gång.”
    -haha så du menar att jag är ful nu?
    ”inte ful men flickor tar sin mammas skönhet under graviditeten”
    Så du får fråga någon som inte är Jocke som självklart kommer säga att du är vacker. Om du är vackrare eller ”fulare” nu 🙂

    Reply

  • Linda

    Hej, jag har tyckt att den första delen av mina tre graviditeter har vart den jobbigaste med förlamande trötthet.

    Reply

  • Malin

    Fyfan vad skönt att läsa. Har kommenterat här innan men gör set igen ändå.. är exakt i samma vecka & dag som dig, alltså 9+4. Jag har varit riktigt deprimerad i ca 2 veckor & innan nag ens fattade att det kunde vara graviditetsdepression så kände jag mig totalt värdelös som inte bara kunde vara sådär glad som ”alla andra gravida är”. Typ en timme om dagen högst kunde jag må lite bra, annars bar de bara skit. Nu mår jag liiiite bättre (peppar Peppar ta i trä) men fyfan vad skönt det var att läsa detta inlägget av dig. För man mår redan dåligt men man mär ännu sämre när man tror man är ensam om att vara deprimerad. Ingen som inte varit gravid kan ju fatta hur de känns så det utåt ska vara ”jag är ju gravid, lyckligast i världen!!!”
    Så tack som fan för att du skrev detta! Heja oss.

    Reply

  • Fia

    Hej jonna jag vet exakt vad du går igenom jag gick igenom en otrolig jobbig graviditet min första dessutom spydde som en gris dom första 15 veckorna inprecip mådde skit jag grät som en galning skratta som galning och blev så arg ibland, hormonerna flödar verkligen i kroppen , en sak jag lärde mig under dom jobbigaste perioderna va att tänka på vad som komma skall , de är skit svårt men när du väl har din lilla skatt på bröstet kommer du tycka att varenda jobbiga sekund va så värt det , du kommer bli en super bra mamma och lika så Jocke han kommer bli sån bra pappa och erat barn kommer få det bästa livet tillsammans med er . Det blir lite lättare efter vecka 14-15 ungefär då börjar man njuta lite mer och efter första stora ultraljudet kommer du bara gå och vänta och vänta och räkna dagar tills du är fullgången och bebis vill komma..det är sån mäktig känsla att va med om en förlossning det mäktigast jag iaf varit med om mitt liv fast min sluta med akut kejsarsnitt så va de så värt det ! All lycka till er och jag längtar så till att få se er lilla knodd ! Ha de bäst och lycka till med allt . 🙂( ett tips som du säkert redan fått men ändå , ät sånt som är fräscht som sallad frukt osv undvik fett osv det underlättade mitt illamående så mycket iaf , vattenmelon va typ det jag levde på när jag spydde som värst de va så gott och så lätt å äta 🍉🍉🍉🍉)

    Reply

  • Katija

    Precis som alla andra så var det samma för mig med min första. Den andra var lite annorlunda när jag fick hypotyreos. Men annars så måste du bara acceptera att släppa saker. Njuta av tiden och gör det du klarar av. Du skapar som sagt en liten människa. Första gången man upplever hormonerna skulle jag förklara det som förvirrande, för det kan pendla snabbt. Men det är 100% normalt och de flesta mammor känner igen sig i att inte känna sig fit for fight eller som en prinsessa. Men, du kommer få det där ”lystret” som alla får 🙂

    Reply

  • ramona

    Testar skriva en kommentar till då mina ibland fastnar på vägen 🙂 Helt normalt att må som du gör men inte alls särskilt roligt. Jag minns vilka humörsvängningar jag hade som gravid, jösses. Från att vara glad och gullig till att bli förbannad och sen bryta ihop totalt och känna mig som den fulaste mest missförstådda som finns. Jag lovar att det kommer gå över <3 Vi skrattar åt en del saker jag gjorde idag men tro mig, jag skrattade inte då. Du är jättefin och titta, en liten mage börjar titta fram, så mysigt 🙂 Ta hand om dig.

    Reply

  • kerstin

    hej! vi skriver om din blogg i skolan. vi går på montessori skolan i Blekinge. vi var med i vi i femman, vi kom låååångt. din blogg är trevlig att läsas. vi hoppas barnet blir friskt och fint som dig. xoxo 3 elever

    Reply

  • Bellan

    Förstår inte hur man kan skratta sönder sig av att nån ramlar å får ont som fan 🙁 men men … får hoppas du plåstrade om han sen.

    Reply

    • mrslundell Post author

      jag tror inte att han fick så ont då han ställdes sig upp direkt och gick normalt och frågade hur det såg ut på kameran och sen tittade han på det och skrattade minst lika mycket som jag

      Reply

  • Nicole

    Ta det lugnt. Dom första 12 veckorna är värst. Man är trött för det händer så mycket i kroppen. När du hamnar i trimister 2 så kommer det vända. Du kommer känna dig som dig själv igen. Det är nästan så man undrar om man ens är gravid fortfarande i den perioden. Så tro mig det vänder snart.

    Reply

  • Josefine

    Du får bära, springa, hoppa, leka, göra allt som vanligt, så länge det känns bra, fram till v 20. Därefter får du inte bära tungt, hoppa osv. Så kör på å håll igång kroppen så länge du kan, så mår du och bäbis bättre och kroppen slipper förtvinas och förlossningen går förhoppningsvis bättre än om du sätter dig redan nu å inte gör nånting på 30 veckor 😊

    Reply

  • Elin

    Hej! Kul att de går vägen!! Väntar också första barnet. Jag är ca två veckor före dig, går in i 13 om någon dag, och känner igen de du skriver. Syns inte alls på mig än men känner mig så uppsvälld ofräsch stor och klumpig… usch 🙁

    Reply

  • Nea

    Jonna SU är bäst på YT. Du och
    Joakim passar sååå bra ihop.
    Jag är såå glad för eran skull🤗

    Reply

  • Mille

    Hej! Jag förstår exakt hur du känner. Jag är i vecka 14 nu och det är först nu jag börja må bättre. Vissa dagar är verkligen hemska där man har mycket ångest o man känner sig värdelös 🙁 du kommer fixa detta galant! Försök att tänka o göra saker som du vet får dig att må bra ❤️ Jag tycker ni två är helt fantastiska och ni är värda det bästa i livet! Hoppas det vänder snabbt för dig. Stoooor kram från Blekinge ❤️

    Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *