för sträng?

En fråga till er nu, hur hårda är/kommer ni att vara med vad era barn äter?
Om dom tex inte gillar grönsaker, kommer ni att tvinga i dom lite vid varje måltid ändå?
Om dom kommer hem och fått för sig att dom inte tänker äta kött mer, nu snackar jag om när om är ca 7-11 år. Kommer ni låta dom sluta äta kött då?
Hur sträng tycker ni att man ska vara och vad kan man släppa tyglarna lite på?
Mina vänners barn har alltid älskat gransaker så som majs, broccoli och gurka sen tidig ålder och jag hoppas att mina barn med kommer att göra det. Iallafall att det finns någon grönsak som dom gillar.

Vi har pratar mycket om det tex att äta kött och sånt där här hemma. När man är vuxen så får man såklart välja själv. Men när man är barn tycker jag att man SKA äta kött. Det kanske låter jätte hårt men ett barn förstår oftast inte varför den inte ska äta vissa saker och varför den ska äta andra saker.
Just kött slutade jag med när jag var liten för att jag inte tyckte om kött och för att jag fick någon slags köttfobi. Jag kunde inte titta på råttkött utan att få kväljningar. Det handlade inte om att jag blev vegetarian eller vegan för det var jag absolut inte me jag kunde bara inte se rått kött och inte röra vid det.

Jag minns när jag skulle få mitt slutbetyg i hemkunskap och jag var TVUNGEN att hålla på med en fisk. Jag grät som ett barn, jag tyckte att det var så slemmigt och äckligt.
Men jag ÄLSKADE att äta fisk. Konstigt nog.

När Jocke flyttade in till oss när jag var 18 så tog jag bara tag i det och jobbade bort min fobi.
Dock så kunde jag äta det mesta av kött då, bara det inte var jag själv som lagat det, då gick det inte.
Lite så är jag fortfarande med kyckling nu. Jag kan äta det men jag äcklas av det om det är jag själv som lagar det.

Eftersom att jag var så här krånglig med kött osv när jag var liten så vill jag inte att mina barn ska gå igenom det jag gjorde då allt bara satt i psyket så var det tro det eller ej väldigt jobbigt då många tyckte att det var löjligt men att man typ inte kunde förklara på ett sätt som folk förstår.

Jocke tycker att jag är för hård när det gäller detta men vi har kommit överens om att så länge barnet/barnen har en vettig anledning att sluta äta kött så kan den få göra det när den är över 10-11 år men om den tex kommer hem och säger att någon sagt att man ska bli vegan eller vegetarian men att den inte har någon aning om vad det egentligen är så kommer jag nog inte gå med på det.
Är man insatt i ämnet så kör på!
Men om någon bara sagt till dig ”bli vegetarian det är inte bra att äta kött” så nej.
Det är bara min åsikt, jag kanske är lite för hård när det gäller sånt men ja det är väl så jag tänker nu.
Sen kan man väl int bestämma hur man ska vara som förälder utan det kommer väl som det kommer och det kanske inte alls blir så här när jag väl blir mamma sen.

Comments 52
  • Carola Ljunggren

    Jag säger alltid till min två barn. Ni måste smaka på maten innan ni kan säga att det inte gott.

    Reply

  • Sofia

    Jag skulle säga att ha ett avslappnat förhållande till maten och ge barnet så varierande kost som möjligt. Enligt mig så är det bättre att servera hälsosam hemlagad mat och låta barnet testa på många olika saker samt vara med i matlagningen. Det är viktigt att smaka på allt, kunna äta sådant som man inte tycker om och äta upp allt, men stora tvång och förbud löser sällan någonting. Under min uppväxt var maten ganska strikt och det fanns många regler kring vad man fick och inte fick äta och när man fick äta det. Dessutom varierade dessa regler beroende på vad min mamma ansåg var ”hälsosamt” just då. Det ledde till att jag länge hade ett ganska osunt förhållande till mat som resulterade i både övervikt och undervikt. Jag tycker din inställning till barnets köttätande är riktigt sund! Att uppmuntra till genomtänkta beslut och ansvar är alltid bra även när det gäller mat.

    Reply

  • Emelie

    Jag skulle säga att man inte ska vara för hård. Folk har genom mitt liv pressat mig till att äta saker. Det har bara lett till en ännu större vägran hos mig.
    Idag är jag 23 år gammal och äter fortfarande inte dessa saker. Jag tror att tvånget i sig förstörde det. Hade folk låtit mig upptäcka saker på egenhand hade jag nog lär mig att tycka om mycket fler saker. Men idag är t.ex. Ketchup bara förknippad med ångest för mig och något jag gissningvis aldrig kommer äta.

    Reply

  • Fanny

    Jag kommer vara hård mot mina barn med vad dom äter, både köttprodukter och grönsaker samt frukter finns redan dagligen i min och sambons mat och kommer fortsätta att göra. Jag är även noga nu när jag är gravid att jag äter både kött och grönsaker för att Lill killen i magen ska få i sig det han behöver. Skulle han sen komma hem från skolan som 12 åring och säga att han inte vill äta kött kommer han få förklara varför han inte vill. Att säga att han bara inte vill kommer jag inte nöja mig med, han kommer få berätta exakt varför. För han ska också veta varför han slutar äta kött, och han ska veta vad det innebär att sluta äta kött etc. förstår han vad han pratar om när det gäller kött och har en bra anledning till att sluta så självklart får han sluta äta kött. Jag skulle aldrig tvinga honom, men som sagt ska jag ha det förklarat för mig varför och så att jag ser att han själv förstår innebörden av varför han slutar äta just kött

    Reply

  • Ise

    Kött ruttnar inne i våra kroppar,
    Kött är ingenting vi behöver,
    Idag finns det HUR mycket och bra alternativ att välja mellan, quorn är super nice.
    Man ska inte äta för mycket soyaprotein.
    Jonna var lite mer ”öppen” kanske och lyssna på Jocke, utveckla er kost?
    Våra barn äter de dom får av oss föräldrar, kan inte styra dom till något.
    Äter ni mycket grönsaker äter ert barn mycket grönsaker osv..
    Det är ni som formar ert barn💞

    Reply

  • Sofie

    När jag gick i ettan eller tvåan på lågstadiet så höll en klasskamrat på och pratade om hur han hade sett hur en tupp hemma (antar att föräldrarna hade en bondgård eller nåt) dödades och satt och berättade detaljer om hur huvudet höggs av osv.
    Jag älskade djur så jag gick hem till mamma och frågade hur man dödade kycklingar, fick ett ärligt svar av henne och då ville jag sluta äta kött och det var aldrig nåt snack om att jag skulle bli tvingad.

    Mamma köpte hem en massa vegetariskt, tex Quorn och Sojaprodukter och jag åt. Hon tvingade däremot i mig lite grönsaker ibland och övertalade mig att äta fisk och så fortsatte det under många år.

    Slutade äta fisk för nåt år sen så nu är jag en äkta vegetarian och kommer aldrig någonsin äta kött igen efter att ha sett med egna ögon hur djuren behandlas i köttindustrin.
    Jag är idag väldigt tacksam att min mamma inte tvingade mig äta kött utan istället lyssnade på min vilja och hjälpte mig att hitta alternativ. Uppskattar att hon var ärlig med var maten kommer ifrån och inte ljög för mig som mina kompisars föräldrar gjorde för mina kompisar.

    Jag har bra värden och har haft i alla år så det har inte gått nån nöd på mig. Hade jag haft ett barn som ville sluta äta kött så hade jag uppmuntrat det och säkert blivit stolt men jag hade tvingat i ungen grönsaker och frukt. 😉

    Reply

  • Emilia

    Mina barn har perioder som dom gillar saker, dom är 3 och 6 år.

    Lillan på 3 år, älskade ALLT, hon åt oliver, ärtor,majs,gurka, fetaost, avokado osv.. nu äter hon bara gurka och paprika ev majs ibland. Hon äter helst bara kött (korv,köttbullar osv) men inte potatis, pasta går bra och bulgur.

    Pojken på 6 år, han älskar kött, men är inte helöer så förtjust i potatis, men tycker om bulgur, coscos (stavas?) Och pasta, gillar inga grönsaker och äter de helst inte om han inte måste. Ända gången jag ”tvingar” om man nu ska kalla de så, så är de när vi tex äter tacos, för då tycker jag han iallafall kan ha lite gurka i. Men jag skulle aldrig tvinga dom att äta nått dom inte vill ha. Däremot tycker jag dom ska smaka innan dom säger att dom inte vill ha. Vilket min 6 åring är ganska dålig på, men blivit bättre 🤣 .. De jag vill säga med detta är att ibland gillar barnet saker och nästa dag kan barnet ”hata” just den grejen. Ibland äter dom som hästar och sen äter dom nästan ingenting 🙂

    Reply

  • Kim Björk

    När jag var liten fick jag inte lämna bordet förens allt var uppätet. Jag tyckte verkligen inte om svamp o lök, fick kväljningar. Men var så illa tvungen. Och än idag klarar jag inte av svamp eller stora lökbitar, även om löksmaken går bra.
    Så nej jag skulle aldrig tvinga mina barn o äta ngt som de inte tycker om. Men däremot att de måste smaka

    Reply

    • mrslundell Post author

      Jag skulle absolut inte heller tvinga i mitt barn saker den inte tyckte om. inlägget handlar just om att den ska ha bra anledningar till varför den inte ska äta saker

      Reply

      • Kim Björk

        Jag tänkte mer på din första fråga i de första raderna: om de inte gillar grönsaker, kommer ni tvinga i dem lite vid varje måltid ändå?
        Och jag håller med dig, en vettig anledning så kan de få slippa eller medvetet val till att inte äta kött. Inte bara ”tycker inte om” – utan att ha smakat först.

        Reply

        • mrslundell Post author

          Jag tänker mer att det kanske finns någon grönsak som barnet/barnen gillar. jag själv äter verkligen det mesta medan Jocke bara äter tomat och gurka. I vissa fall kan Jocke även äta morot men det är bara om den är kokad. Så det kanske går att ångkoka grönsaker eller hitta på något kul med dom för att få en annan smak som barnet/barnen kasks gillar mer 🙂

          Reply

    • Karro

      Så var det för mig också, och jag minns hur fruktansvärt det var att sitta själv vid bordet och tvinga i sig kall mat. Att svälja bitarna hela och skölja ner med mjölk blev min strategi. Än idag klarar jag inte ens av lukten av t.ex fisk, som var en av de saker jag blev tvingad att äta trots att det gav mig kväljningar.
      Jag skulle aldrig utsätta mina barn för att bli tvingade att äta saker de inte tycker om! Däremot uppmuntrar jag dem till att smaka allt innan de dömer ut det, men tycker de inte om det är det helt ok.
      Att bli itvingad mat leder ofta till matvägran, och på sikt ett osunt förhållande till mat som kan vara in i vuxen ålder. Sålänge barnen inte svälter (och tro mig, det gör inte ett friskt barn som erbjuds näringsrika måltider regelbundet, även om middagen ibland består av bara makaroner, eftersom barnet väljer bort övriga livsmedel som serveras) så får de äta, och inte äta, vad de önskar av det som serveras.
      Barn är egna individer, och inte ”mina att styra”. Att vägleda dem så gott man kan, absolut, men det är inte upp till mig att avgöra om min 10åring ska äta kött eller inte, det är upp till barnet självt anser jag. Däremot är det min uppgift som förälder att erbjuda näringsrik mat, och försöka se till att barnet för i sig alla vitaminer osv som det behöver.

      Reply

  • Tess

    Min dotter (nu är hon ju snart bara tre år) hon gillar inte kött som tex fläskfilé, grytbitar, kyckling osv. Så när vi äter det så finns det alltid på hennes tallrik men förblir orört. Men hon gillar färdiga frysta hamburgare. Och hon äter korv, köttfärs. Vi brukar göra mycket grytor med mycket grönt i så hon då får hon pilla bäst hon vill. Hon älskar grönsaker och bönor så det är vi väldigt glada över.

    Min barnmorska sa att när dom är små så är kolhydrater mer viktigt än protein, sen om det stämmer eller inte vet jag inte.

    Sen så tror jag att när större barn plötsligt inte vill ha kött så är det oftast en fas. Och jag tror inte att det är någon idé att tvinga dom att äta kött, utan erbjuda sen är det upp till dom. Så kommer jag göra iallafall när min blir större. Mat ska ju vara roligt! Sen finns det ju så bra andra alternativ till kött idag som quorn.

    Reply

    • Elfrida

      Anledningen till att kolhydrater är viktigare än protein är för att de växer. Hjärnan behöver massvis med energi för att tillåta kroppen att växa i rätt takt. Protein är ju livsnödvändigt också, men inte alls i samma mängd som kolhydrater.

      Reply

  • Madeleine Larsson

    Det är väl ni som föräldrar som bestämmer hur ni vill öppfostra eran erat barn jag tycker när man är 18 år så kan han hon bli vegetarian vegan

    Reply

  • Anki

    När jag var barn så var jag riktig kräsen på vad gäller mat så mamma lagade det jag tyckte om.Sen grönsaker lärde jag mej äta när jag kom upp i åren.Men våra egna barn åt faktiskt det mesta ,peppar,peppar,t o m grönsaker.Så jag har väl haft tur kan jag väl säga.Men tvinga dom ska man inte göra,det kommer av sej självt.Nu har vi ju 4 barnbarn var av 2 äter allt medan dom andra 2 är väldigt kräsna.Så det är allt olika från barn till barn,kram på dej 🙂

    Reply

  • Sanja

    Jag har alltid gett mina barn varierad kost ifrån start, så dottern älskar tex lax, grönsaker och nötkött och likadant sonen också han äter dock allt hela tiden 😂
    Men jag tror att om man ger barnen en bra start med bra mat så hänger det bara med
    . Sen kommer det givetvis peridor då dem testar en till max och bara vill ha typ yoggi och flingor eller bara godis men bara att ta diskutionerna med dem och förklara varför det är så viktigt med riktig mat.
    All lycka till med barnet ni väntar, det är de bästa som finns 😍

    Reply

  • Josefine

    Oj, djupt! Jag tycker att ni bestämmer det själva och att ingen annan har med era ”regler” att göra 😊

    Reply

  • Lollo

    Jag som mamma kommer inte godta att mitt barn ska sluta äta kött för att någon annan sagt att kött inte är bra att äta osv.. jag hoppas att mitt barn kommer gå sin egna väg och välja vad den ska äta eller inte äta! Du är inte för sträng, du ska inte jämföra med andra om du är försträng för du gör på ditt sätt som förälder! KÖTT ÄR BRA MAT

    Reply

  • E

    Mina barn måste smaka på allt på tallriken och bråkas det så försöker jag förklara varför man smakar (det är artigt, man lär sig tycka om vissa saker, det är nyttigt osv. men så klart så tvingar vi inte barnen att äta om de verkligen inte vill. Tack och lov krånglar våra barn väldigt sällan med maten 😄) Min äldsta är 11år i år och vill bli vegetarian, men jag tycker inte att det är okej ännu då hen växer (hen har också haft ätstörningar och anorektiskt beteende sedan 5års åldern, så därför vill vi inte uppmuntra hen till en strikt diet innan hen är frisk från ätstörningarna), så där har vi en kompromiss att hemma äter vi mest vegetariskt eller ”pescetariskt” (eftersom jag själv äter mest just det) men i skolan äter barnen det som serveras (förutom det som de är allergiska mot). Jobbar med barn också, och på jobbet har vi som policy att barnen måste smaka en tugga av allt på tallriken, många har hört äldre syskon/kompisar tycka och tänka om nån viss maträtt och tror att det ska vara äckligt, men när de väl har smakat på maten så märker de att det inte alls var illa. Har något barn äckel och fobi för t.ex. ärter så gör vi ingen stor grej av det, om det går så smakar barnet på en ärta och får massor beröm, om det är katastrof så behöver hen inte.
    Uppmuntra era barn att smaka och servera gärna olika maträtter, men tvinga inte dem att äta upp allt, det ger bara dåliga erfarenheter och bygger på en redan dålig uppfattning om en viss sorts mat.
    Tycker det kan vara ganska svårt att veta hur man ska göra med maten, för ätandet kan vara en så intim och stressig situation för många barn.

    Reply

  • Fia

    Jag har en dotter som inte äter kött alls, hon är 6 nu och slutade när hon va cirka 3. Vi uppmuntrar henne att smaka och det gör hon ibland, men hon tycker inte alls om det och hon får kväljningar och hon försöker verkligen ära upp det. Jag tänker inte tvinga i henne kött men uppmuntrar henne att äta det och jag hittar andra proteinkällor istället 🙂
    Jag tror att om jag tvingar henne så kommer hon sluta smaka också vilket skulle bli till det sämre så hon får ta det i sin takt 🙂 vi andra i familjen äter köttprodukter 🙂

    Reply

  • Marie

    Mycket intressant, det här är något jag ofta tagit upp med min mamma. Nu var hon faktiskt lite ful ibland o försökte lura oss med tex kaninerna o sa att det var kyckling för att vi inte skulle veta att vi åt Pelle eller Kalle eller vem det nu var. Det är inget jag ens minns men såhär i vuxen ålder så vet jag inte riktigt om det är så jäkla pedagogiskt.. Men över lag så fick vi aldrig säga att något var äckligt utan att först smaka. Dock har jag aldrig någonsin blivit tvingad att smaka o det var aldrig hot som att äter du inte får du vara utan mat, det var okej att ta en macka.
    Vissa saker som serverades hemma bara vägrade jag, som leverstuvning. Jag smakade o hatade. Då serverades det pannkaka eller något till mig o min syster. Jag var grinig med mat o larvig. Jag vägrade dricka mjölken från våra kor så jag fick köpemjölk. Bortskämd absolut.
    Men när jag blev äldre så var jag aldrig rädd för att prova mat jag tidigare vägrat, jag märkte att man förändras o plötsligt gillar sånt man trodde var vidrigt. Att få lite lösa tyglar under några år gjorde mig väldigt öppen för att testa igen när jag blev äldre. Helt ärligt så var det säkert bara fem år sen jag lärde mig äta raggmunk o lingonsylt o då är jag ändå 44 år nu..

    Jag tror ni löser det där utmärkt när det är dags. All lycka till er!

    Reply

  • Ida

    Man ska nog va lite sträng. Min mamma gjorde alltid extra mat till mig som liten om jag sa att de va äckligt. Och de har satt sina spår. Jag är grymt kräsen och äter typ inga grönsaker eller fisk. Just för jag ”vägrade” och mamma inte orkade ta diskussionen.

    Reply

  • Nicole

    En av mina aupair familjer jag jobbade hos berättade att de hade gett sin flicka i ett års åldern överkokta (ångkokt?) grönsaker i stora bitar och lät henne tugga på. Idag har hon inga problem alls för grönsaker.

    Reply

  • Elin

    Jag har insett att man inte kan påverka så mycket. Har behandlat våra två barn likadant. Min äldste på sex år äter i princip allt. Min yngste är väldigt selektiv. Jag tror därför att man inte kan styra så mycket mer än att erbjuda variation. Jag var själv selektiv med maten som liten. Idag äter jag det mesta. Min son kan ha ärvt matproblemen från mig då jag förestått att det är ärftligt. Men det löste sig ju för mig så jag hoppas att det gör det samma för honom.

    Reply

  • Johanna

    Hej, jag skulle rekommendera er att kolla What the health på Netflix. Bara för att få så mycket information som möjligt 🙂

    Reply

  • Caroline

    Jag har gett mina barn mycket vegetariskt från start och dom äter allt..

    Sen tror jag att om man säger ”du får inte sluta äta” så gör man det till en grej och gör viljan till det starkare, tror det är bättre att säga att ”okej om det är det du vill så får du läsa på om det” ex. ge barnet en vegetariskt/vegansk kokbok och hjälpa barnet testa något recept och på det sättet låta barnet välja, då blir det inte lika svart eller vitt utan ger barnet en chans att utvecklas och förstå innebörden, det går inte bara att sluta äta kött utan det är en helt annan kost det handlar om och man måste då byta köttet mot annat för att få i sig vissa näringsämnen..

    Reply

  • Sahra

    Jag serverar mina barn de vi äter, och vi båda äter kött. Att sluta äta kött eller va de nu än kan vara, är nått man inte kan påtvinga utan de får komma från den enskilde.

    Grönsaker finns alltid vid bordet, vill dom inte ha, fine, men de erbjuds alltid. Och de är samma med de, när dom va små så åt dom alltid grönsaker, nu när dom blivit runt 10-12, och inte vill ha längre, okej.

    Sen kommer barn in i faser, min 9 åring tycker helt plötsligt inte om nått längre, älskat köttfärssås som just nu tydligen är hemskt.. Men de ger sig😆

    Erbjud alltid de ni äter, bråka inte för mycket om de, och lär inte barnet nått utifrån nån annans syn och tycke☺

    Reply

  • Angelica

    Vi väljer våra strider kan jag säga! Sonen är 4,5 år och otroligt kräsen emellanåt. Om han nu vill ha köttbullar och gurka så får han det och vill han sitta i soffan ngngång så får han det – just för att vi föräldrar vill ha en lugn matstund och inte bråka vid matbordet. Oftast får han välja mat, ibland får han äta det som serveras. Han gillar grönsaker och frukt – som tur är, annars har jag hört mkt om grönsaker serverade i små skålar eller nedsmusslat i maten. Vår son äter grönsaker och frukt som snacks också, även om han äääälskar godis och glass. Det enda vi egentligen är hårda med är att om han inte äter upp middagen så får han inget sedan (han är nämligen mack-beroende och skippar gärna maten för att leva på mackor, men det får han inte).

    Reply

  • Linn

    Hej Jonna!
    Jag är snart 26 år gammal och bestämde mig för att bli vegetarian när jag var 4 1/2. Mina föräldrar trodde att det var en fas jag fick igenom men jag äter fortfarande inte kött. Jag, precis som du, blev mest äcklad och tyckte synd om djuren. Vi pratar typ 1997, då var det inte så mycket prat om vegetarianer och de fanns inte så mycket alternativ. Jag blev undernärd och fick äta massa tillskott. Idag är det annorlunda, det finns massor med goda och hälsosamma alternativ. Mina föräldrar har aldrig tvingat mig att äta kött och jag är så tacksam för det. Åt blodpudding länge och älskade det, jag fattade inte som liten var de var för något tills någon på dagis förklarade att de var blod i blodpudding, den ekvationen kunde jag inte räkna ut själv 😂 mina föräldrar sa inget heller för de var så bra att jag åt detta. Men ingen av dom nekade när jag ställde frågan om vad de innehöll. Jag skulle inte tvinga mina barn att äta något de inte vill, speciellt inte kött då jag själv vet hur motbjudande jag tyckte de var. Och jag kommer absolut inte försöka få mina barn att bli vegetarianer då jag anser att de är bra, som du också skriver, att barn äter kött och får i sig alla näringsämnen som finns i kött. Sambon äter kött och jag vegetariskt, en varierad kost är enligt mig det absolut bästa för barn. Och att introducera grönsaker tidigt underlättar nog för många barn så de inte blir att de ”inte tycker om” för att något ser eller luktar äckligt.

    Att tvinga barn att äta saker de inte vill tror jag kommer öka motståndet och bli svårare för er som föräldrar.

    Massa kramar till er!

    Reply

  • Emma

    Det låter vettigt. När jag var liten så vart det som en trend i skolan att inte äta kött och att den vegetariska maten var godare. Så jag gjorde som alla mina kompisar och gick hem och bad om ett intyg på att jag var vegetarian.
    När jag gick i skolan var det coolt att inte gilla skolmaten trots att jag gjorde det.

    Så jag tycker att ni gör helt rätt i att bestämma vad barnet ska äta tills dess att den har en bra anledning eller har samlat på sig fakta.
    Dock tror jag att det serveras ett vegetariskt alternativ till skolmaten nu, men hemma kan ni ju bestämma vad barnet ska äta.

    Reply

  • Sofiee

    Det går inte att tvinga barn att äta allt. Man kan säga ”testa innan du säger att det är äckligt”. För barn är verkligen periodare när det kommer till mat. Ena månaden är en maträtt äcklig, nästa kan dom inte vara utan. Min son som har aspberger, är så kräsen när det kommer till mat. Han fyller 12 år. Och har varit i hela sitt liv. Jag har aldrig tvingat honom, för vill inte lära honom att man ska bli tvingade till saker. Plus att man måste komma ihåg att dom är sina egna individer, och måste få utvecklas.
    Men tvekar inte en sekund på att ni kommer bli toppen föräldrar, och kommer få en helt annan uppfattning när den lille kommer. Tänk inte så mycket på uppfostran nu, låt den ha sin gång.

    Reply

  • Kerstin

    Jag säger: ta det när det kommer. Är så himla uppsjåsat med vad barnen ska äta inte äta. Vill man ge burkmat, fine, vill man göra egen mat o mixa, fungerar det med!

    Viktigt är dock att inte bråka med de grundläggande behoven, ex mat, sömn osv.

    Ett av våra barn var underviktigt (29 kg 142 cm), då är man glad att de äter nutella till frukost!

    Allting är relativt, men ta det LUGNT! Läs familjeliv.se, lyssna på kompisar osv, men bry er inte för mycket.

    Reply

  • Ell

    Hej! Jag tycker det är helt upp till en själv hur man väljer att uppfostra sina barn!😁 Men jag är helt med i det du säger!❤ ett barn är inte riktigt redo att ta eget ansvar för vad den gör när den är under 10år tycker jag! Men det ör ju också upp till än själv! Iallafall tror jag att ert barn kommer få det riktigt bra! Super kul och se eran nya video när ni gissar kön, längd, vikt mm. Jockes svar på längd o vikt asså!!😂 Men hursomhelst tänkte jag ge lite namnförslag! Det är namn som inte är så vanliga!😊 Tjej namn: Jolie Elmina, Lovina och hope! Killnamn: Jason, Harry, Calvin! Just elmina är ett väldigt ovanligt och fint namn! I Sverige ör det typ 200 som är i Sverige nu!❤ kram på dig!

    Reply

  • j

    Jag serverar min son en näringsrik och varierande kost, vad han väljer att äta och inte äta är upp till honom 🙂 jag lägger ingen som helst vikt i att tvinga på honom någonting men han äter allt med glädje ändå 🙂 han är två år.

    Reply

  • Maria

    Tycker du har en bra plan, min svägerska sa till sin dotter att hon får gärna sluta äta kött om hon vill men det gäller då också att man får i sig protein från andra livsmedel som tex bönor och linser m.m och eftersom hon inte tycker om annat än gurka så ångrade hon sig 😂

    Något annat som är viktigt är att inte prata om att man tycker saker är äckligt vid matbordet utan istället visa att man uppskattar de man blir serverad. Har man inget bra att säga om maten är det bättre att inte säga något alls. Positiv inställning till mat brukar smitta av sig!

    Reply

  • Josefine

    Jag och min sambo tvingar inte vår dotter till att äta någonting men vi ställer alltid fram en tallrik till henne med den mat vi äter men lägger det i grupper och blandar inte så äter hon det hon vill ha. Vi har också ”veckans vegetariska” på menyn vilket innebär att en middag varje vecka är vegetarisk. Vår dotter äter allt fast gillar hon inte maten så kan det ibland ta en timme 😅

    Reply

  • ende

    Självklart skulle mina barn få äta vegansk/vegetarisk kost, det är bra för djuren, hälsan och miljön. Att äta kött är inte ett personligt val om en individ dödas för det. Om jag inte skulle vilja äta min hund skulle jag inte heller vilja äta en gris, dessutom behandlas djuren fruktansvärt dåligt och jag tycker inte att dem förtjänar det, man behöver inte kött för att överleva heller.

    Reply

  • johanna

    Jag tänker att man inte behöver göra maten till en sån problematik. Ge barnen det ni äter, de lika dan tallrik till barnet, självklart i mindre portion, sen kommer ni märka vad barnet inte tkr om och tkr om. Vår son avskydde potatis, han spydde av potatis, då ger man inte barnet potatis. Man får ju tänka lite på hur man själv känner eller skulle känna. Jag skulle aldrig äta nått jag spyr av och jag skulle bli förbannad på den personen som försökte tvinga mig i en maträtten! samma känsla har ett barn. Vår son, han åt inte barnmatsburkar, han spydde av det med. De vi gjorde var att köpa en stavmixer å mixade vår mat till honom, sååklart utan tillsatt salt, peppar och socker. Han avskyr även det godaste hag vet, pannkakor och sylt. När man märker vad ens barn äter å inte äter, så börjar man laga mat utefter de, inte att man bara ger spagetti och köttfärssås 4 dagar i veckan. Men man kanske gör vanlig husmanskost, maträtter som man vet att barnet äter. Därefter kan man börja lite smått, när smaklökarna har utvecklats att prova igen med saker som barnet inte har ätit innan. Sonen idag äter några potatisrätter men inte alla. Han äter bättre och sämre i perioder. Middagsbordet är en situation som i många familjer inte är så rolig, detta vet ju alla om, krångla inte! Det blir inte roligt för någon.

    Reply

  • Helen

    Man behöver inte kött för att överleva. Idag finns det så mycket bra ( bättre ) alternativ än kött. Att folk väljer att vara veganer/vegetarianer är bra tycker jag, kött behövs inte för att leva. Konstigt vore annars, då borde alla som blitt veganer dött vid de här laget. Min dotter ville inte äta kött, så då tvingar jag henne inte. Ger henne istället bra alternativ istället för kött.

    Det är inget fel på att vilja vara vegan.

    Reply

  • Kajsa

    Eftersom att de finns fantastiska komplement till kött och man kan få i sig all den näring ändå hade jag inte tvingat någon att äta kött 🙂 jag tycker att det är sunt att i så fall reglera kosten i stället för att tvinga till att äta kött. Det kräver mer av föräldern, men för barnet och djuren gör de gott 🙂 jag tycker dock att detta upp till varje förälder att välja , man gör ju de man tror är bäst för sina barn 🙂

    Reply

  • L

    Servera varierad kost från start så ska du se att h*n kommer äta det mesta. Våra barn har aldrig varit särskilt kräsna, 6åringen har börjat först nu när hon hör att skolkompisarna säger ”blä” och ”usch”.
    Vi har alltid haft ett stort lass av grönsaker på tallriken eller i maten sedan dom började äta, och klassiker som brukar ratas tex broccoli, lök och blomkål äter dom med god aptit.

    Vi tvingar dom aldrig att äta om dom inte tycker om. Men vi kräver att dom smakar på allt som är nytt!

    Jag slutar inte servera kött så länge barnen är små. Dom måste vara stora nog för att själva kunna ta ett rationellt beslut om att inte äta det, inte för att det är en ”trend” bland kompisarna. När dom kan ta egna beslut så kommer jag inte att sätta mig emot!

    Reply

  • Johanna

    Hej, jag skulle rekommendera er kolla What the Health på Netflix. Jag tyckte den var väldig intressant!

    Reply

  • Janette

    Bästa är att introducera massa olika smaker, grönsaker från att dom får börja äta mat.

    Och ha ett avslappnat förhållande till mat. Brukar alltid säga till min dotter att man ska smaka på maten åtminstonde. Gillar hon inte de så behöver hon inte äta, och skulle ALDRIG tvinga mitt barn att äta upp allt på tallriken. Mat ska va glädje och inte tvång 🙂

    Reply

  • Lina

    Skulle någon av mina barn säga att de inte vill äta kött, då är det så. Jag respekterar deras egen åsikt. Det finns fullgoda proteinalternativ.

    Reply

  • Alexandra

    Det känns lite som att detta med att vara vegetarian/vegan i mångas ögon ses som någon trend eller svammel? För mig känns det lite som att trycka ner andra människors värderingar, oavsett ålder på denna människa. Jag förstår att ett litet barn inte kan förstå innebörden av sådana frågor men att säga att de får välja detta själv först när dom fyllt 18 känns lite som att ”du får klä dig som du vill och vara som du vill först när du är 18”, om ni förstår hur jag tänker?

    Jag själv äter fortfarande kött ibland men jag har gjort ett aktivt val att byta ut en del mot vegetarisk kost både pga hälsomässiga skäl (jag mår bättre av det) och också pga mina värderingar och åsikter kring hur djur behandlas samt miljöpåverkan. Bara för att det känns bra för mig, inte pga vad någon annan säger eller tycker för det är jag själv som väljer i mitt liv. Jag försöker inte heller pränta in vad som är rätt och fel enligt mig till andra för alla väljer själv. Sålänge ett barn får i sig de ämnen som ett barn behöver, så tycker jag personligen att det inte spelar någon roll.
    Jag själv har haft det väldigt strängt på många plan med känsla av att jag inte riktigt kunnat vara mig själv förren jag blivit 18 och kunnat utforska. Rent generellt känns det som att detta med vegetarisk/vegansk kost snarare blivit som någon sorts fight om vad som är rätt och fel människor emellan istället för att bara låta människor göra vad som känns bäst för dom själva.

    Gör så som ni tycker känns rätt så kommer ni att göra ert bästa. Det finns alldeles för mycket åsikter kring andra och man måste själv känna efter och göra aktiva väl utefter vad som känns bäst för en själv och vad man själv tror på 🙂

    Reply

  • Julia

    Jag var extremt petig med maten när jag var liten, och har väl varit med om på dagis att man tvingar i en grönsaker med mera. Men annars så har jag själv alltid haft svprt för att smaka på nya saker, men det har ju växt bort genom åren. Jag tror att barnet tar efter sina föräldrars rutiner. Barn följer automatiskt sina föräldrar. Som till exempel, min mamma blev tvingad att äta upp sin mat som liten, tills hon nästintill spydde. Så hon måste alltid lämna en liten bit mat kvar. Jag har väl tagit efter henne, för oftast lämnar jag också en liten bit kvar. Men min pappa äter upp allt, så jag har nog även tagit efter han lite, med att äta upp de maträtter jag verkligen gillar.
    Men jag tror att allt kommer gå superbra! Låt barnet smaka, om den inte gillar maten så fine, alla kan ju inte gilla allt! Sen så har man perioder i livet där man bara rakt utav vägrar äta något speciellt, jag åt inte jordgubbar förrens jag var 10 år. Dock så beror ju det på att jag var allergisk mot röda grönsaker när jag var liten, men som sagt, lita på magkänslan! Det löser sig säkert!😊

    Reply

  • Elin

    Tänkte också jag skulle se till att mitt barn åt grönsaker. Till min stora förskräckelse ville sonen VERKLIGEN inte äta grönsaker en period. Jag försökte vara avslappnad, sa ingenting om det och fortsatte servera som ingenting. Det är
    En självklarhet helt enkelt. Tillslut började han äta. Och – det går alltid i perioder. Det kommer och går. Det viktiga tror jag bara är att man själv visar att man äter allting på tallriken och alltid erbjuder 🙂

    Förresten finns risk att du bli galen om du ska lyssna för mycket på vad andra anser är rätt, jag mådde skit första året som förälder för föräldrar är >värsta sorten< på att bestämma hur man ska vara. För att inte tala om uppfostran, Ojojoj vilka normer vi har där 🙄 kör alltid på din egen magkänsla och som funkar för ER för alla barn är och kommer alltid vara olika ❤️ (Inte säkert du skulle ta åt dig på samma sätt men utgå alltid från dig själv ❤️)

    Hälsningar hon med samma ägglossningsdag/bf som dig 😇

    Reply

  • My

    Maten ska SMAKAS på innan den ratas! Gillar man inte det sen så bra, barnen har iaf smakat!

    Min dotter på 10 kom hem och sa hon skulle sluta äta kött, INTE EN CHANS! Förklara att när hon förstår innebörden av att utesluta kött & är äldre då varsågod .. Men ingen fixide’ som 10 åring.

    Reply

  • Annika

    Hej Jonna , lyssna till dig själv och gör det du tycker är bra . Jag själv tycker att så länge barnet växer så ska barnet ha en varierad kost och pröva maten. Jag själv har 4 barn 3 bor hemma ,barnet kan välja att bli vegan/vegeterian när barnet har fyllt 18 ( min åsikt) .varför jag tycker så är för att barnet växer och behöver en varierad kost .

    Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *